Igår så träffade jag Ronja i Hässleholm och vi gick till ICA Maxi och kollade rundor, köpte coca cola och sedan gick vi till någon skola där vi satte oss på ett pingisbord och ritade på ett sittunderlag som Ronja hittade när vi sprang över vägen. Sedan gick vi hem till Ronja och skulle värma pan pizza men sedan kom vi på att vi var tvungna att gå till tåget, och då kunde inte Ronja följa mig för att hon hade ugnen på så hon följde mig bara ut genom porten, lyckades låsa ute sig själv och jag fick hitta till stationen själv.. Också var tåget försenat vilket gjorde mig jävligt irriterad i och med att jag skulle med bussen till Lönsboda direkt när jag kom till Osby. Anci snackade med busschauffören så jag hann med bussen ändå sen. Så jag var med Nicklas, Linus och Kevin ett tag och åkte sedan hem och la mig.
Idag när jag vakna (för en stund sen) så kände jag mig på rätt så bra humör, men nu vet jag inte. Vill bara gråta... Behöver en kram.. Men äh, skitsamma. Blir väl att ligga i sängen hela dagen och glo på film eller nått. Kanske dra ner till bibblan sen och lämna böckerna jag lånade för ett tag sen och kanske låna nya böcker.. Jag vet inte. Jag orkar inte ens bry mig. Får se. Tar dagen som den kommer och ska försöka vara glad. Bestämma mig för att jag ska fan vara glad nu. Så deså. Bwä. Lägger ut lite bilder från igår när jag var med Ronja och sedan får jag väl orka mig upp ur sängen och gå och äta frukost eller nått. TJALALA.

Har nyss duschat och nu ligger jag i sängen, ska snart orka resa på mig och släcka lampan, sedan ska jag titta på Monster Vs Aliens och om jag har tur slipper jag en massa jobbiga tankar. Imorn blir förmodligen en bra dag, för då ska man träffa de bästa människorna nånsin. Så det enda jag kan göra nu är väl typ att titta på film, inte tänka på grejer som gör mig ledsen och istället tänka på att imorgon SKA bli en dag. Också hoppas jag på att Anci kommer hem strax så att jag kan få äta McDonalds mat! :D haha btw så har min lillebror skaffat snapchat och sötnöten skickar värsta övergulliga mongobilderna till mig som får mig att sakna honom ännu mer. Men ska nog åka till dom nästnästa helg kanske :)

Ser så muppigt ut att han ritat dit tårar oxå men ändå sååå gulligt! :*

Jag vet inte. Det känns så uppochner. Och jag vet inte ens VAD det är som känns uppochner... Det kanske är jag som är uppochner? Känner mig så försvunnen. Brukar inte känna såhär. Brukar antingen vara hur glad som helst och bara njuta av livet, eller så är jag superledsen och ligger och gråter hela tiden. Nu är det liksom som att jag...inte finns. Jag känner mig tom och ensam. Bortkommen. Försvunnen. Vet inte riktigt varför. Kanske är det för att jag är så totalt misslyckad och var jag än går så är det något med mig som är fel... Alltid. Jag är så trött på det. Blir så ledsen. Det känns som om att när jag ser de bra grejerna med mig själv, så ser alla andra det dåliga. Och när jag ser det dåliga så ser alla andra det bra. Det är jobbigt. Och det går upp och ner i vågor hela tiden. Och det knäcker mig. För det känns hela tiden som om folk försöker förstöra min glädje och jag klarar det inte. Den lilla glädje jag har, de fina personerna jag har i mitt liv.. Jag behöver det. Annars klarar jag inte mig igenom all skit som hela tiden är omkring mig. Jag vill inte krossas, än en gång, under mina egna problem. Jag kommer inte klara det. Vet inte längre vad jag ska göra. Har gått vilse i mig själv. Det enda jag vill är att jag nån gång ska kunna nå upp till folks förväntningar. Slippa gnäll. Bli omtyckt.
Tur att jag iallafall har någon här i världen som tycker om mig och som kan kramar och trösta mig när allt är jobbigt. Tycker om dig.

Trevligt att ligga i sängen och gråta såhär på morgonen.. Början på en bra dag... Haha tror inte precis det.. -.-

Har inte haft internet på hela helgen så har inte kunnat skriva något, plus att jag vart upptagen med annat så hade nog ändå inte haft tid.
Har haft den mysigaste helgen någonsin hemma hos mamma tillsammans med Nicklas. Och nu är tydligen mitt och Nickes förhållande "officiellt" höhö. Fast att vi typ vart tillsammans ett tag nu ändå, trots att det inte vart "officiellt", så känns det ändå som en stor grej i och med att lilla jag liksom inte haft något riktigt förhållande..inte på det här viset. Inte med någon såhär bra. Allt är annorlunda tillsammans med honom. Jag är annorlunda. Jag är mig själv. Det är jag inte i vanliga fall. Och därför gör jag kanske en lite för stor grej av alltihopa, men folk brukar kunna stå ut med det haha. Jag är en så kramig människa :3 höhöhö.
Jag och Nicke har badat både i lördags och idag, och i fredags badade bara jag. Kallt som satan men när man väl är i så domnar man bort rätt så mycket så till sist så känner man ingenting alls så då är det rätt skönt faktiskt. Det har vart riktigt mysigt faktiskt, och jag har vart riktigt avslappnad. Det har vart en bra helg.. En VÄLDIGT bra helg till och med:) Förutom att jag har fått värsta blåsorna under fötterna för att jag gick på varm asfalt...inte skönt alls kan jag berätta!:(
Efter en sån här helg så är det rätt skönt att vara ensam, trots att jag verkligen gillar att vara med Nicke haha :P nu har jag skrivit rätt mycket om han... Usch, jag är ju värsta stalkern eller nått hehehe. *peddosmile* hmm men aja haha jag tror jag behöver sova. Är helt övertrött juuuuu. Sämsta humorn någonsin. Blöhö. Nu ska jag kolla om swefilmer funkar, annars ska jag ladda hem Harry Potter & Hemligheternas Kammare. Woopwoop. Haha.

Haha tjocktröja när det är sådär 23 grader varmt ute är kanske inte ett av mina smartaste drag här i livet, men aaaauuuujaauuu. Jag kommer förmodligen frysa sen om jag INTE har tjocktröja haha så då kan man lika bra ta på sig den redan nu ju? Aja, vem fan bryr sig? Haha. Onödigt inlägg det här... Haha.

Idag bär det av till mamsen i Ystad tillsammans med Nicklas :D
Jag ar nyss duschat och innan det städade jag rummet och packade. Nu ska jag fixa håret, klä på mig och borsta tänderna xP hehe. Jag är på riktigt bra humör idag och hoppas att det ny håller i sig. Men det tror jag nog, i och med det hållt i sig såhär pass många dagar i rad nu så kan det ju lika bra fortsätta tycker jag :) Hoppas på det bästa helt enkelt. Nu ska jag klä på mig haha :P

Yeah, fula ben :P

Är på bra humör idag med, det trodd jag faktiskt inte.. Att humöret skulle hålla i sig såhär länge efter allt som hänt nu. Bra att jag kan vara glad iallafall. Hur bra som helst till och med :D idag kommer Nicklas hit och jag tycker att han kan få äta lite av mina chips... För jag orkar inte äta dom själv haha. Och imorn ska jag till mamma och Nicke ska med och kanske Kevin med. Så jag slipper vara ensam. Är helt överlycklig. Hoppas nu ingenting förstör detta. För då kommer jag fan bryta ihop på riktigt. Men nä, jag behöver inte oroa mig. Inget dåligt kommer hända.. Inte nu när allt är bra. Inte nu när jag är glad. Nu ska allt fortsätta vara bra och i helgen ska jag bada i havet och skratta, vara mig själv till 1000% och liksom bara... Ta det lugnt. Vid havet kan jag alltid slappna av, vara mig själv. Eller ja, egentligen kan jag det överallt i närheten av vatten. Sjöar, åar, bäckar osv, men mest havet. Det är alltid nummer ett. Det är så gott som det enda jag längtar efter i Ystad just nu... :( Oxå saknar jag mamma och pappa med. Fast att jag inte vill så saknar jag dom ändå. Jag hatar att bråka med dom och sedan säga hejdå utan att reda ut det. Vi gör inte sånt... Eller ja, förr gjorde vi iallafall inte det. Men äh, spela roll. Vi har alla förändrats, fungerar på olika sätt. Det är nästan som att de inte känner mig längre. Och de ger mig inte en chans. De försöker inte lära känna mig heller liksom.. För de är fast i sin bubbla där allt är bra så länge jag flyttar hem. För det är lite så det känns som att de tänker. Men det är ju inte så! Jag har det bättre här, iallafall just nu. Jag vill inte flytta hem nu, inte detta året. Jag har alldeles för mycket här i Osby som jag inte vill förlora.. Alldeles för mycket som jag tycker om. Helt ärligt så har jag fler grejer/personer här uppe än vad jag har hemma i Skurup/Ystad. Det låter kanske konstigt men så är det.. Det enda jag har kvar i Ystad och Skurup är ju min familj... Men knappt det heller känns det ju som. Jag är trött på att det hela tiden ska kännas som att folk glider ifrån mig... Jag förtjänar inte det!! Jag har mått tillräckligt dåligt och tycker fan inte att jag ska behöva må mer dåligt nu! Faktiskt..
Jag hatar den jag var, men älskar den jag blivit. Med dessa människor som är runt mig nu så känner jag så mycket kärlek, på ett sätt jag aldrig känt hemma. Inte på det här viset. Jag känner mig trygg, säker, lugn och jag kan slappna av. Och vara mig själv. Precis som om jag är vid havet. Exakt en sån känsla är det. Det är skönt, att inte vara i Ystad och Skurup. Inte träffa alla människor jag träffa förr, att inte rymma, att inte skära mig, att inte vara den alla väljer i andrahand. Utan för en gångs skull så ser människor mig för den jag är, accepterar mig även om jag ar två olika strumpor eller färger som inte alls matchar överhuvudtaget. För en gångs skull slipper jag gå runt och tänka att jag måste vara perfekt. Jag vill inte vara perfekt längre, jag behöver inte vara det. Allt det pappa och Carro sa när jag var mindre om att "folk tycker inte om dig om du inte ser ordentlig ut". Så är det ju inte! De vänner jag har nu tycker om mig, trots att jag inte är perfekt. De bryr sig inte om mina strumpor, eller om jag har en för stor tjocktröja eller en av pappas gamla t shirt. De bryr sig inte om ifall mitt hår är ruffsigt eller om mina skor är smutsiga. Så, som sagt. MAN MÅSTE INTE VARA PERFEKT FÖR ATT BLI OMTYCKT. Jag förstår inte varför jag ens trodde på det ni sa....