bbarajag

Direktlänk till inlägg 6 oktober 2013

En militärgrön a traktor

Av Amanda Sjöstedt - 6 oktober 2013 00:40

Imorse kom Nicklas och hämtade mig och vi åkte till Lönsboda. Det var kaos här hemma på morgonen så det var rätt skönt att komma bort. Egentligen hade jag nog behövt bara ligga och ta det lugnt tillsammans med Nicklas, men det får vi ta imorn istället.
Idag träffade vi Tobbe, fixade lite med a traktorn han sålde idag och sedan körde vi och lämnade den någonstans vid Halmstad tillsammans med Kevin och Lina.
Rätt bra dag, jag gillar ju att åka bil.. Och nu ligger Nicklas här bredvid mig och andas tungt och sover. Vet inte vad det är med mig. Jag brukar hata att vara vaken ensam när han är här.. Och visserligen gör jag det nu med men jag kan inte sova. Jag orkar inte. Och har för många tankar om att jag inte duger.

Det känns lite som att alla har en trygghet som jag inte har. Jag är i utkanten av allas liv liksom. Mamma har Jani och hans flickor, pappa har Carro och pojkarna, Anci och Håkan har Cecilia och sina egna barn och barnbarn osv, Nicklas har Rebecca och Jossan, mormor har morfar.. Osv osv. Så har tankarna gått i mitt huvud hur länge som helst nu.
För vem har jag?
Jo, Nicklas. Han är mitt "hemma". Det är med honom jag TRIVS, det är med honom jag är TRYGG. Utan honom vet jag varken ut eller in och jag är ensam. För jag känner mig hela tiden utanför. Förutom när jag är ensam med Nicklas alltså. Så fort man är med någon så märker man att "fan. Jag står här ensam". För jag har ju ingen annan än Nicklas! Det bara är så ju. Och visst, det räcker gott och väl för mig, men ändå. Jag älskar honom, och vill inget hellre än att vara med honom hela tiden. Men vad ska jag göra? Han vill ju inte vara med mig HELA TIDEN. Tyvärr. Och när han INTE kan vara med mig så är jag ett vrak. Och det skrämmer mig, det är sorgligt och idiotiskt. För det funkar inte att hänga upp så mycket på en person.(och det e väl typ det som e det enda negativa med att han e den enda jag har, att jag lägger alldeles för mycket på honom)

Det känns som om jag är i vägen när jag e mer andra än Nicklas.
Jag vill inte vara i vägen! Jag vill inte vara tråkig! Jag vill vara rolig och avslappnad som alla andra! Men jag kan ju inte. Jag är en osocial människa som inte alls snackar lika mycket som jag gjorde förr. Och jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Nu ska jag nog försöka sova ändå, behövde nog bara skriva av mig lite. För så fort man försöker snacka med någon om detta så känns det inte som om personen lyssnar eller ens är intresserad. Så det är väl bättre att göra som förr och skriva istället för att prata så får det gå hur det går.
För vem bryr sig egentligen om mitt eländiga kaos? Till och med Nicke har ju tröttnat på att bry sig om det..

Godnatt.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Amanda Sjöstedt - 23 oktober 2013 20:15

Igårkväll när jag messade med Nicklas så insåg jag ett par grejer som jag trott att jag insett förut, men bevisligen inte. 1) Det fungerar inte att lägga över alla mina problem på andra människor, ibland måste man bita sig i tungan, ta ett djupt ande...

Av Amanda Sjöstedt - 22 oktober 2013 09:55


Idag är jag placerad i sängen och tänker inte göra någonting alla. Har ont i halsen och huvudet men känner mig iallafall bättre än vad jag gjorde för några dagar sen. Så jag vilar som satan idag och ska somna tidigt med så att jag blir helt frisk nu ...

Av Amanda Sjöstedt - 20 oktober 2013 20:17


Gårdagen spenderades hemma hos Nicklas med att ominstallera min dator, titta på Bert och en film om en blondie tjej som går med i militären. Sedan gick vi en extremt lång skogspromenad med Rex och det kändes som om hela världen var vår. När man g...

Av Amanda Sjöstedt - 18 oktober 2013 20:47


Fredag igen ja. Veckorna går snabbt som satan nuförtiden känns det som. Dagarna långsamt och veckorna snabbt. Imorgon ska jag och Nicklas fixa med min dator så att den slutar sega. Känns som om jag förstår hur mycket som helst nuförtiden. Til...

Av Amanda Sjöstedt - 16 oktober 2013 11:47

Igår efter skolan så mötte jag upp Rebecca, Nicklas mamma, och deras nya hund Rex och vi gick och handlade och sedan mötte vi Jossan vid bussen. Vi gick hela vägen hem till Nicklas och det var hur skönt som helst att liksom bara gå! Och speciellt med...

Presentation

jag måste bara få skriva av mig och i ett försök att göra min röst hörd skriver jag den här bloggen. hakuna matata.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards